Jag ska gå hel ur det här

Tycker om allting, allting med Daniele De Rossis presskonferens idag. Skratten, att han säger uppriktigt att han ville ha mer pengar, Franco Baldinis välplacerade skämt, allt.

Jag har redan skrivit en superlång text om Danielino, kanske också i relation till den tycker jag nog mest om svaret som han ger när han får frågan om hur mycket Francesco Totti har betytt för hans val att stanna i Roma.

– Han har mest låtit mig vara, han har inte pressat mig särskilt mycket. Det som har varit avgörande har varit bilden av honom, bilden av en lycklig och hel person, trots att han har spelat hela sin karriär i Roma, trots att han kommer att avsluta sin karriär i Roma. Man kan vara lycklig, mycket, i Rom också.

I en intervju ganska nyligen sa Daniele De Rossi att hans första minnen är från Livorno, där hans pappa spelade när han var liten. Jag kom att tänka på det idag. Han sa att stadion i Livorno var som Maracanã för ett så litet barn som han var då, den första stadion som han minns.

Här är Daniele De Rossi ett år gammal med sin pappa på Armando Picchi i Livornos tröja, den enda andra klubbtröja som han kommer att ta på sig i sitt liv förutom Romas. (Ur Il Mare di Roma av Tonino Cagnucci.)

OLYMPUS DIGITAL CAMERA

© Tonino Cagnucci & http://ilcalcioalcorso.org

Annunci

Informazioni su Tonino Cagnucci

Romanista. Papà di Lorenzo

Pubblicato il 6 febbraio 2012, in Mondo con tag , , , . Aggiungi il permalink ai segnalibri. Lascia un commento.

I commenti sono chiusi.

%d blogger hanno fatto clic su Mi Piace per questo: